2 år går sjukt fort...
2009-07-24 @ 13:44:45
En tankeställare för migsjälv.
Jobbiga och knäppa relationer/situationer är ingens fel, det är bara två människor som inte drar jämt på en eller flera punkter. Man får ta reda på orsaker, konsekvenser och vad man själv är beredd att uppofra för att just den relationen ska fungera.
Alla har sin egen berg&dal-bana att åka. Nu pratar inte jag om den hysteriskt roliga Balder på Liseberg, utan livets berg&dal-bana, och den är en utmaning! Precis som att varenda jävla relation du skapar/förlorar, också är utmaningar.
När du är på toppen av B&D-banan, då är allt lätt som en plätt, man skakar av sig småproblemen som vatten, och det var FETT SEGT att ta sig upp dit, samtidigt lite pirrigt, men du är där! Och för stunden finns inget annat än jävligt stora förhoppningar... Men när man är där uppe känner man sig odödlig, man är ju king of the world, du ser enda till kaknästornet förfan!! Men det är en varg i fårakläder...
För du kan inte göra något annat än att åka med, ner.
Och tillslut, när du är där nere, då är kaknästornet och resten av utsikten bara ett minne. Då ser du inte längre än personen framför dig. Då är adrenalinet borta, och du inser att du måste stå i denna sega jävla kö, i denna jävla värme IGEN, för att få uppleva lyckan igen. Och detta går alla igenom. Vissa väljer B&D-banor som inte är sådär jätteroliga, och som man inte behöver köa speciellt länge till fö att få åka. Sen finns det människor som inte ens åker, utan som hellre tittar på. Och sen finns det sådanna som jag själv, som väljer att köa, svettas och längta, bara för att få känna att man lever. Tur att alla är olika, förstå om alla tänkte likadant? Vilka jävla köer det skulle bli...
Jag är människa, du är människa, vi är inte perfekta.
Jag vill bara skrika ut: Snälla, kan inte alla bara öppna ögonen och se längre än personen framför. Luta er åt vänster, kolla ut på alla människor som står och köar. Dom ska också åka berg&dal-bana. Eller kolla lite åt höger, där din vän sitter och åker med dig? Och sitter det ingen där, då kanske du ska ta en paus, hoppa ur och ta någon ur kön. Ge erbjudandet. Du skulle bli förvånad hur många som faktiskt tackar ja.
Titta bakom dig, mot dendär skittråkiga B&D-banan? Folk åker den med...
Livet är en ständig överaskning. Det enda du vet HELT SÄKERT är ditt förflutna. Din framtid är bara antaganden, förhoppningar, drömmar och planer. Men du vet ALDRIG.
- Det blir a l d r i g som man tänkt sig.
Alla har sin egen berg&dal-bana att åka. Nu pratar inte jag om den hysteriskt roliga Balder på Liseberg, utan livets berg&dal-bana, och den är en utmaning! Precis som att varenda jävla relation du skapar/förlorar, också är utmaningar.
När du är på toppen av B&D-banan, då är allt lätt som en plätt, man skakar av sig småproblemen som vatten, och det var FETT SEGT att ta sig upp dit, samtidigt lite pirrigt, men du är där! Och för stunden finns inget annat än jävligt stora förhoppningar... Men när man är där uppe känner man sig odödlig, man är ju king of the world, du ser enda till kaknästornet förfan!! Men det är en varg i fårakläder...
För du kan inte göra något annat än att åka med, ner.
Och tillslut, när du är där nere, då är kaknästornet och resten av utsikten bara ett minne. Då ser du inte längre än personen framför dig. Då är adrenalinet borta, och du inser att du måste stå i denna sega jävla kö, i denna jävla värme IGEN, för att få uppleva lyckan igen. Och detta går alla igenom. Vissa väljer B&D-banor som inte är sådär jätteroliga, och som man inte behöver köa speciellt länge till fö att få åka. Sen finns det människor som inte ens åker, utan som hellre tittar på. Och sen finns det sådanna som jag själv, som väljer att köa, svettas och längta, bara för att få känna att man lever. Tur att alla är olika, förstå om alla tänkte likadant? Vilka jävla köer det skulle bli...
Jag är människa, du är människa, vi är inte perfekta.
Jag vill bara skrika ut: Snälla, kan inte alla bara öppna ögonen och se längre än personen framför. Luta er åt vänster, kolla ut på alla människor som står och köar. Dom ska också åka berg&dal-bana. Eller kolla lite åt höger, där din vän sitter och åker med dig? Och sitter det ingen där, då kanske du ska ta en paus, hoppa ur och ta någon ur kön. Ge erbjudandet. Du skulle bli förvånad hur många som faktiskt tackar ja.
Titta bakom dig, mot dendär skittråkiga B&D-banan? Folk åker den med...
Livet är en ständig överaskning. Det enda du vet HELT SÄKERT är ditt förflutna. Din framtid är bara antaganden, förhoppningar, drömmar och planer. Men du vet ALDRIG.
- Det blir a l d r i g som man tänkt sig.
2009-07-24 @ 13:44:45
Kommentarer
Postat av: linda
Så sanna ord så sanna ord min vän!
Postat av: Afrika
jag fick gashud nar jag laste det har inlagget. Sa javla sant. Men ar du alltsa Roccos 3e agare? Visste du det? Vem ar den forsta? Internet laddar sjukt segt har sa jag hinner aldrig lasa alla dina inlagg.. Ta hand om dig bastis <3
Trackback
