ett steg fram, tre steg bak.

Känner mig mindre än nånsin. Jag är helt oälskad, värdelös och oförstådd.
Dessutom är jag helt ensam här på gården, finns inte en käft här. Och jag har druckit, fårr besked om att mitt livs största kärlek ska bli pappa, och sen bara drar Jessica, Niklas och Robin. Inte NÅN förstår mig, och jag klandrar dom inte. För inte ens jag förstår mig...
Nu är jag faktiskt riktigt rädd... :( Jag hatar mig själv, och känner mig egoistisk!
Varför blir det bara värre för varje dag som går? Vad jag en gör?
Tror inte jag hör hemma på denna planet. Dessutom har TVn gått sönder, och jag kan inte sova utan den. Och det spökar här.
Dom som äger gården är bortresta.
Jag är HELT ensam... Vad FAN ska jag göra nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0