Amandas Ord

Vid kvar i tre ringer min telefon. Jag svarar och hör bara "KOM UT FORT, DET ÄR LÖSA HINGSTAR". Och jag ut, snabbare en ljuset! Då har Odin (han som hatar mig, självklart) sprängt sitt staket, och sprängt sig in till stallets fiiinaste hingst, Lomis. Och herremingud, man vill INTE hamna i kläm när två hingstar ryker ihop, dessutom är detta jävligt värdefulla kallblodstravare, som springer in MILJONBELOPP om året! Och där springer jag, av med jackan (som Odin hatar) hämta spö. Odin hade blivit av med grimman, så en sån fick jag hämta också! Och ut, i REN panik, efter Millan (som ringde) och jag bara skrek "VAD FAN SKA JAG GÖRA". Jag har ingn erfarenhet utav hingstar! Och jag som dessutom var på sånt "hästhumör" idag också... hmpf... Tillslut kommer två tjejer från en närliggande gård, som är hingstvana.
Vi var 5 pers, och tillslut så fick vi tag i dem.
När allt lugnade sig så satte vi oss och hämtade andan, jag, Jessica och Millan, och då berättade M hur man gör i sånnahär situationer osv, så nu vet jag det. Hoppas det inte händer igen, för detta var RIKTIGT obehagligt. Man känner sig så maktlös när man inte har ett humm om vad som gäller? Jag förstod ju så pass mycket att jag INTE skulle kasta mig imellan, men sen då? Det är 3 dm snö i hagen, och ingen stanns att ta skydd...

Nåja... Har ingen mottagning på telefonen heller. Jag hatar fan 3´!!! Jessica har Comviq, och hon har full mottagning... Lucky bitch!


Peace, earthchild's!